Tråkig shopping

Khao san road, Bangkok

Vi gick upp klockan åtta och sov bara fyra timmar idag för att försöka vända dygnet åt rätt håll. Vi tog en snabb frukostbuffé på hotellet och gav oss sen av med tunnelbana och skytrain till Siam center. Vi behärskar kommunaltrafiken efter bara några timmar. Nja, inte direkt, men det är intressant hur något så vardagligt som att åka tunnelbana och skytrain kan vara spännande när man är i ett nytt land.

Vi strosade sen runt i stora shopping-center (Gian skulle dö av upphetsning om hon var i Bangkok) på Siam Square för att finna skor, ryggsäck och lite kläder, men det var rätt dyrt så vi drog till Khao San Road istället. Jag har aldrig fattat vad som skulle vara roligt med shopping. Kanske kan man se denna lustkänsla som något som i vår slit-och-släng-kultur blivit en sekundär effekt av ett djupare behov av att hävda sin existens med konsumtion. Shopito ergo sum. Jag är ingen fyndmänniska och jag hatar att pruta. Jag ger hellre bort lite extra pengar än att pruta mig till döds - visst är jag ädel.

Khao San Road är backpacker-meckat nummer ett. Här strosar alla västerlänningar runt medan thailändare, mer eller mindre avslappnat, försöker få falangerna att köpa diverse kläder, armband, smycken eller kanske få dem att tatuera den där draken på ryggen som mamma hemma skulle tycka så mycket om. Såg en tatuerare som förvarade sina verktyg i en smutsig hink, så jag tror inte det blir någon tatuering för mig :) Nudelkök och falafelstånd(!) flankerar gatorna med jämna mellanrum och en nudelrätt offrades åt våra magar.

När vi satt och tog en öl observerade vi hur några thailändska byggarbetare satt och apatiskt stirrade över den böljande folkmassan. Samtidigt som de jobbar hårt i värmen, njuter vi västerlänningar för glatta livet. Knappast något som överraskar dock. Gällande värmen; på dagen var det ganska varmt, men vi har hittills undvikit den värsta hettan då husen är så höga och när de inte är det så är gränderna smala. Man går alltså nästan konstant i skugga. Det tackar vi för en shoppingdag som denna.

Idag är det som sagt en lite tråkigare dag, vigd åt shopping. Det ska bli skönt att bli av med så vi kan koncentrera oss på lite mer spännande saker. Varken jag eller Sabina har känt någon riktig överväldigande wow-känsla. Man har läst så mycket om hur kaosartat det är vid Khao San och på andra ställen, men jag tycker det är relativt lugnt ändå. Tutorna i Damaskus användes mycket mer frekvent än tutorna i Bangkok för att ta upp ett exempel. Bangkok är verkligen motorcyklarnas stad. Överallt ser man dem och de är inte skraja för att vädra musklerna i trafiken.

Nu sitter jag på ett internetcafé vid Khao San Road, dit vi nog efter vår vistelse på Veronica Residence kommer bege oss. Det är först här vi har sett riktigt mycket turister, tidigare var utlänningar mest något till och med vi tisslade om. Det är dock verkligen inte anledningen till att vi flyttar hit, utan läget till sevärdheter och andra ställen är bättre här, även om man tar sig runt tämligen enkelt med kommunaltrafik och taxi i staden, undantaget rusningstrafiken möjligtvis.

Vår närmaste plan är följande. Köpa färdigt allt vi behöver, undersöka tempelområdet i närheten av Banglamphu, kolla på thailändarna när de firar sin konungs 80-årsdag den femte december och därefter ta oss söderut och vila ut vid någon strand någon vecka.

Tyvärr hittade vi inte så mycket här på Khao San Road, så nu ska vi dra oss tillbaka till Siam square för ännu mer tråkig shopping.