Matlagning, rumflytt och riktig flytt till Pai

Vi fick alltså vårt visum och har mestadels spenderat vår förlängning med att läsa och slöa på vårt rum. Chiang Mai är ganska tråkigt och mer ett ställe för folk att stanna någon vecka medan man deltar i någon aktivitet som trekking, matlagning, thaiboxning, språklektioner eller lektioner i thaimassage. Vi valde att testa på matlagning och det var ingen direkt höjdare. Mestadels medelålders och uppåt, högljudda och korkade amerikaner och kanadensare. Matlagningen saknade all sorts kreativitet. Först fick vi se när TV-kocken Sompon(som jag tror alla tanter blev förälskade i) lagade den rätt vi skulle laga och när han hackade grönsaker eller lade något i en kastrull blev alla till sig av beundran och skrek WOW. Det var rätt kul att se faktiskt. Sen förberedde de alla ingredienser åt oss, så det enda vi behövde göra var att hacka lite grönsaker och komma ihåg att slänga i ingredienserna i rätt ordning. Hjärndött.

Vi tröttnade alltså ganska snabbt och eftersom vi hade betalat för två dagar, så ljög vi och sa att Sabina hade blivit sjuk och fick så våra pengar tillbaka. Några timmar senare när vi skulle ut på stan, så såg vi tjejen som hade gett oss pengarna tillbaka, så jag panikade lite trots att hon redan hade sett oss och sprang in på ett kafé och blev genast mött av servitriser som bad mig sätta mig, varpå jag mumlade lite snabbt att jag bara skulle kolla en grej varefter jag snabbt gick ut igen. Pinsamt.

På kvällen hittade vi en lapp på vår dörr där personalen undrade om vi kunde tänka oss att flytta eftersom ett äldre par skulle komma och de hade bokat vårt rum. Vi skulle hjälpa dem att komma undan med en dubbelbokning helt enkelt, men vad svarar man när de drar upp äldrepar-kortet? Vi gick med på det men blev väldigt besvikna på rumbytet då vårt nya rum var fullt med myggor och hade en stenhård säng. Summan av kardemumman blev att vi valde att flytta från Chiang Mai lite tidigare, eftersom vi ändå inte hade så roligt här och för att markera vårt missnöje.

Så igår anlände vi till Pai efter fyra timmar på slingriga bergsvägar med utsikt över berg och dalar. Vi har inte hunnit utforska staden/byn ännu, eftersom det har regnat hela dagen idag, men det kommer. Vi har också börjat käka våra malariapiller eftersom Pai ligger i malariatrakter.

Dessvärre verkar det som att jag slarvat bort mitt USB-minne där jag hade lagrat alla våra bilder, så vi har förlorat en hel del inklusive de sista dagarna i Chiang Mai med matlagningen och ett besök till en hippiebar. Shit happens. Heja Kallur!

Och Grattis i efterskott till Spader som fyllt 25!