Klättring, två år, rastas och tråkig flodtur

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade och under denna tid har vi förflyttat oss från Krabi via ett stopp i Ao Phang-Nga till Khao Lak. Khao Lak är ett typiskt charterstället och vi ska härifrån ta oss till Koh Similan för två dagars snorkling.

Sen vi hördes sist har vi ryckt upp oss ur "depressionen". Tiden vid Phu Phranang resort var skön och vad vi behövde för att vila upp oss och få in känslan bättre. Som Isa skrev i en av kommentarerna är kontinuerliga rutiner viktiga för att känna sig hemmma, så att vi stannade där en längre stund gav oss lugnet. Skit i det nu.

Under vår tid utanför Ao Nang var vi och klättrade en hel dag på östra Railey och där fick Sabina visa sina balansskills. Hon dansade upp som en spindel för väggarna ,fick beröm av både instruktörer och åskådare och var lätt grymmast i gruppen, trots att det första hon gjorde när vi klev av båten var att skada tån på en sten. Klättringen var sjukt utmattande, men jävligt kul och vi hade så pass mycket träningsvärk att vi hade svårt att öppna läskburkar och skriva normalt i två dagar efteråt.

Insekterna som bodde bredvid vårt hotell var gigantiska. Kackerlackor, skalbaggar, men framförallt malar. En rolig episod hände en kväll när Sabina skulle gå ut och röka. Så fort hon öppnade dörren for en gigantisk mal in varvid hon skrikandes sprang in på toan, låste in sig och vägrade släppa in mig. Jag fick det tvivelaktiga nöjet att ta reda på den. Utrustad med en tröja inlindad i en plastpåse tog jag ut den, men eftersom vi inte hade släckt på balkongen stannade den kvar där när jag släppte ut den. Sabina kom, efter att jag försäkrat om att den verkligen var ute, åter ut igen. Planen var nu den att jag skulle knuffa bort insekten samtidigt som Sabina släckte ljuset. Tyvärr omintetgjordes vår plan då ytterligare en insekt attackerade mig precis innan jag slog bort den första, för Sabina tvingades ihopvikt ned på golvet av skratt då hon såg mig hoppa runt som en galning ute på balkongen för att undkomma mitt öde. Till slut fick jag bort insekten och Sabina vågade sig ut för en sista cigg för så starkt brinner begäret hos rökaren. Hon gav sig dock ut iklädd alla kläder hon packat med i väskan.

Varken jag eller Sabina är lagda åt det extravaganta hållet när det gäller firande av årsdagar och liknande, så vi firade vår två-årsdag i Ao Nang med att dricka lite öl och glida runt lite bland barerna. Vi stötte på en galen tysk speedpundare vid namn Fritz, som nog var 40/50+ och som pratade så otroligt snabbt att han påbörjade nya meningar innan han hade avslutat sin första. Rolig dock. Sista baren vi hamnade på var en riktigt sliskig en med bartjejer och äckliga män. Vi gick rätt snabbt därifrån.

Efter Krabi åkte vi till Ao Phang-Nga för jag ville göra en kanot-tripp i området för jag hade hört att det skulle vara väldigt fina vatten för kanotpaddlande. Väl där hittade vi bara båtresor med en timmes kanotpaddlande och vi tog den även om Sabina inte alls ville egentligen, men hakade på ändå. Hon påminde om att det skulle bli som Manavgat i Turkiet där vi bara åkte runt en hel dag och hade astråkigt. Hon hade rätt. Vi hade i alla fall roligt åt en av våra medresenärer. En BITTER kanadensiska med ett härligt munläder. Några citat:

"Influences from Germany?" - När Linus frågade en schweizare vad deras kampsång "switzernatsi" betydde. Sabina dog av gapskratt och de tyska tjejerna framför oss såg måttligt roade ut.

"Hey, I am canadian. All we do is canoe!" - när thaikillen som paddlade vår kanot (nej, man fick inte ens paddla själv) frågade om de hade kanoter i hennes land.

"What would I do with THAT!? Huh! Tell me! I took a picture that´s enough" - när en thaikvinna försökte sälja henne en kylskåpsmagnet

"I am probably stronger than all the thai men anyway. They are so small and weak. Even their women are stronger than the men" - när thaikillen i kanot kommenterade att hon var stark.

osv...

Efter den misslyckade färden tog vi oss direkt till Khao Lak och här är vi fortfarande. Den 23:e blir det en tvådagars-snorklingtur, så vi kommer snorkla på julafton, haha. Igår var vi på en juste bar med ett riktigt bra reggae/bluesband. Basisten, som var asgrym och ägde stället, betraktas tydligen som en legend i Thailand eftersom han var en av de första pionjärerna inom rockscenen i Thailand. Vi åkte sen tillsammans med en svensk tjej på efterfest hemma hos tre thailändska rastafaris och jag fick lära en av dem hur man gör en vattenpipa optimal. Gitarr och sång hela natten lång. Nu är vi rätt trötta med andra ord och ska snart gå och lägga oss.