Yes, vi har fått tillåtelse att träda in på vietnamesisk mark. Det trodde ni inte!
Hur som helst, nu sitter jag här igen och försöker rekonstruera dagens händelseförlopp, denna gång samtidigt som två vildhundar sjunger vackra serenader till varandra, Innan jag börjar med det vill jag bara dela med mig av en mindre betraktelse.
Trots att de sydostasiatiska länderna har genomgått en övergång till kapitalism påpeppade av Varldsbanken och andra liknande institutioner så måste man ändå digga vissa laotiers(?) och thailändares inställning till arbete. Ta inte i alltför hårt och ha gärna så kul du kan medan du arbetar, kommer det en kund, weeell vänta tills du har redogjort for grannfruns senaste snedsteg för din kompis och vandra sedan så långsamt du kan fram till kunden och ta sedan obrytt betalt av honom.
Idag tog vi oss en tur på det kungliga museumet. En tur genom det kungliga palatset, helt enkelt. Jag skulle dock knappast kalla det ett palats, utan snarare en mindre herrgård. Trägolv med vita hotellväggar som knappast gav vara sinnen en överväldigande njutning. Visserligen en hel del objekt av guld, silver och annat, men ärligt talat. Hellre ett måttfullt palats än ett överdådigt. Ju mindre spenderat på kungafamiljen, desto bättre.
På kvällen var vi kulturella och gick på en dansföreställning på teatern som ligger bredvid det kungliga museumet. Den inleddes med en välkomstceremoni där äldre herrar och damer satt uppradade pa scenkanten varvid en av dem monotont reciterade religiösa verser varefter de vandrade ut i publiken och prydde oss med ett vitt snöre kring varje handled. Därefter fick vi bevittna en lång dans som bestod av en scen ur det historiska eposet Ramayana och eftersom ingen av oss ar särskilt bevandrad i den hinduistiska litteraturen gick säkert en hel del symbolik oss förbi. Det var trots det intressant och roande att se, i alla fall en liten stund. Vårt intresse höll inte hela vägen, i och med det att vi inte förstod sa mycket av dansen och att de andra danser som utfördes upprepade mycket av det som skett tidigare. Men det var betydligt bättre än att sitta hemma på sitt lata arsle i alla fall!
På fredag drar vi iväg till Vang Vieng där vi bland annat ska bergsklättra igen. Sabina måste ju visa vart skåpet ska stå!
För övrigt anser jag att killen som jobbar på det här internetkaféet har damp!
1 kommentar:
Ni skulle ha passat på att delta i en lång recitation, de pågår i en vecka. oavbrutet. Det hade vart nåt det.
Skicka en kommentar