Phu Phranang Resort, Ao Nang
Nu sitter vi helt plötsligt på ett resorthotell nära Ao Nang som i sin tur ligger utanför Krabi Stad. Varför skall jag återkomma till.
Vistelsen på Koh Phi Phi var väl inte riktigt vad vi väntat oss, även om vi egentligen borde ha väntat oss det. Den lilla byn på Koh Phi Phi är vid första anblick väldigt mysig med små gränder prydda med restauranter (många italienska), dykskolor och såklart olika stånd med diverse kläder och prylar. Till en första början fann vi Koh Phi Phi väldigt trevlig alltså. Vi checkade in på ett ställe som hette Ban Thai Guesthouse som ägdes av en sprallig (på det sättet som asiater är spralliga på) kinesisk(?) kvinna vid namn Lee som också ägde ett fantastisk minne för namn. Rummet var också det helt okej till en början, rymligt med stol och bord, så vi gick och köpte oss en kortlek och spenderade någon timme med att bråka över reglerna i Chicago.
Så småningom rämnade dock våra illusioner. Klientelet på denna ö bestod av storbröstade (både män och kvinnor) ungdomar med en förkärlek för att sola och dyka om dagarna och supa och ragga om kvällarna. Våra fördomar om västerländska turister i denna delen av Thailand kom tyvärr inte på skam utan förstärktes snarare av vår vistelse här. Vi visste ju egentligen att det var så här och borde inte ha blivit besvikna, men känslan blir starkare när man upplever det på plats. Dessutom höll rummet Sabina uppe hela natten då det fanns ett fönster på toaletten som inte gick att stänga och som på natten blev hem till hundratals flugor och myror och dagen efter till en gigantisk kackerlacka som vi stängde in under papperskorgen. Utöver insektsinvasionen luktade rummet avlopp och var otroligt kvavt då vi inte kunde öppna det andra fönstret utan att släppa in ett hundratal flugor och myggor till.
Så vi sa fuck it. Vi pallar med insekter och sånt, men vi ville ju vila upp oss först och bara njuta av sol, bad, snorkling, klättring och lite andra strapatser utan dessa störelsemoment. Vi kom så fram till att vi skulle spendera resten av vår resa här i söder (vilket är ungefär en-två veckor) med att bo på lite justare resorthotell. Meningen var ju att vi skulle lyxa till oss lite den första tiden, vilket vi nu kommer att göra, även om det inte handlar om extravagant lyx utan bara ett stort, rent rum med en bra balkong, så som vi hade i Turkiet. Känslan vi hade där har vi ännu inte lyckats återskapa och även om jag vet att den känslan kanske också till stor grad är en efterkonstruktion så är den i allra högsta grad verklig för oss i detta nu.
Hur som helst, nu har vi vår balkong och vårt rena rum och till och med en pool. Vi har också bestämt att hitta på någon aktivitet varje dag, så idag ska vi bestiga de 1272 branta trappstegen upp till Wat Tham Seua (Tiger Cave Temple) och imorgon ska vi ta oss en heldags bergsklättring på Railay som vi ju tyckte var så tråkigt sist, men som dock duger för en endagsexkursion om man har ett mål med resan.
Nu får det vara nog för idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej på er! Jag slutde tidigare idag och Abtin är på jobbet. Då är det ett bra tillfälle att kolla bloggen och skriva lite. Min älskade Atrin hur vågade du sova där med tanke på kackerlackor och myggor. Jag är inte ett dugg avundsjuk på er längre. Jag föredrar att vara i Sverige i vinter. Fira lucia i mörkret, äta lussekatter och köpa julklappar. Hoppas ni har bättre koll på vart ni hamnar nästa gång. Skicka mera kort om ni kan det är fantastiskt att se er åtministone på kort. Sköt om er. Kram mamma - Asalaam o aleikum, jag hoppas att ni har det bra och att vi ses snart enshallah.
Måste faktiskt medge att jag saknar vintern och julen jättemkt. Kackerlackor är hemskt äckliga, men jag hoppas att jag vänjer mig snart. Spara några lussekatter till mig!
Vi ska föröska ladda upp mer bildern snart. Tyvärr går det ej på datorena här på vårt hotell. Imorgon ska jag och Linus fira våran 2 års dag. Vi får se vad vi hittar på. :P
Ha det så bra nu! Ska försöka ringa hem snart.
puss!
Skicka en kommentar